Justus har gett ut ett utlåtande om grunderna för läroplanen i gymnasierna tillsammans med andra systerföreningar. I utlåtandet är ämnesföreningarna oroade över framtiden för sämhälleliga ämnen i gymnasierna. I utlåtandet tas också ställning till att hur juridik skall undervisas i gymnasierna.
Utlåtande om de samhälleliga ämnenas ställning i gymnasieutbildningen
De nya grunderna för läroplanen tas i bruk i gymnasierna år 2021. Utbildningsstyrelsen har
utarbetat ett utkast om grunderna för läroplanen. Vi vill lyfta fram väsentliga omständigheter
som rör gymnasiets läro- och undervisningsuppgifter samt allmänbildande ändamål. Dessa
hänför sig också till ungas samhälleliga engagemang och aktivitet samt beredskap för fortsatta
studier.
1. I samband med planeringen av gymnasieutbildningen bör de omfattande förändringarna
som riktat sig till högskolorna och andra stadiets utbildning tas i beaktande. Exempelvis
högskolornas snabbt ökande användning av betygsval skapar utmaningar för
organiseringen av gymnasieutbildningen. De förändringar som betygsvalet förorsakar
bör tas i beaktande i planeringen av gymnasieutbildningen. Betygsval uppmanar
studeranden att genomföra breda studiehelheter, vilket riskerar att leda till att ämnen
med färre kurser hamnar i en svagare ställning. Trots att bedömningskriterierna och den
genom förordring tryggade studieämnesbetoningen är utomstående faktorer i
förhållande till utkastet, bör dessa beaktas vid framställningen av utbildningens mål och
innehåll.
2. Vi anser att de samhälleliga ämnenas ställning i gymnasierna är oroväckande.
Samhälleligt kunnande har en avgörande betydelse både för individens breda
allmänbildning och dennes förmåga att analysera samhället som denne omges av.
Gymnasiet bör stöda studeranden i deras utveckling till aktiva utvecklare och påverkare
i samhället. I denna utveckling har samhälleliga ämnen och läroämnen en central roll.
Endast då individen förstår det demokratiska samhällets legala och strukturella särdrag
kan individen sträva efter att effektivt påverka det omgivande samhället.
3. Förutom dess allmänbildande funktion, är gymnasiets uppgift att försäkra sig om att
studeranden har goda förutsättningar att smidigt förflytta sig till högskolestudierna med
hjälp av den information och kunskap som studeranden har erhållit från gymnasiet. I
skrivande stund introduceras många vetenskapsgrenar överhuvudtaget inte under de
obligatoriska studierna. Enligt vår åsikt borde man i läroplanen särskilt beakta
gymnasiernas roll i att förbereda sina studeranden för högskolestudier.
4. Uppmärksammande av ovannämnda faktorer bidrar till att gymnasiets allmänbildande
syfte och utbildningsuppgifter förverkligas. Gymnasiets uppgift är att bidra med en
mångfaldig allmänbildande utbildning. Utöver detta bör gymnasiet förbereda
studerande för högskoleutbildning. Vi anser att dessa mål, för de samhällsvetenskapliga
branchernas del, endast kan förverkligas genom att öka mängden av obligatoriska och
frivilliga kurser, samt genom att utvärdera redan existerande kurser utgående från de
mål som uppställs från gymnasiets pedagogiska och utbildningssynvinkel.
Juridik i gymnasiet
5. Vi anser att mycket finns kvar att utveckla i utkastets frivilliga Lakitieto-kurs. Det
största problemet är kursens status som frivillig kurs. Under kursen får man både en
introduktion till juridik och annan nödvändig information om lagstiftningen. Med
hänsyn till det faktum att kursen är den enda i gymnasiet som ens flyktigt berör juridik,
är det ohållbart att de flesta gymnasister förbigår kursen. Vår åsikt är att kursen definitivt
borde vara bland de obligatoriska studierna i gymnasiet.
6. Vi anser även att den föreslagna kursen är för bunden av detaljer. Enligt grunderna för
läroplanen är kursens målsättning att detaljerat gå igenom flera rättsområden. Detta
leder till en tung och mångförgrenad kurs. Trots att genomgången av lagstiftningen och
flera rättsområden ger gymnasister vissa färdigheter att verka och agera i samhället,
känner vi att det vore nyttigare att presentera allmänna processer, deras rättvishet, samt
hur de fungerar.
7. Enligt vår mening borde principer vara utgångspunkten för utvisningen. För
studeranden är det nyttigare att förstå principer som har inverkan på vårt rättssystem än
att plugga just då ikraftvarande lagstiftning. Ett konkret problem är att omprövning
tagits bort från undervisningsteman i grunderna för läroplanen. Fast detta troligen skulle
beröras mer eller mindre flyktigt under presentationen av rättssystemet, känner vi att det
är viktigt att förstå hur dessa rättsmedel fungerar för att uppfatta våra rättsprocesser,
deras rättvishet och hur de fungerar.
8. I nu ikraftvarande grunderna för gymnasiets läroplan 2015 nämns juridiskt tänkande
inte under kursen Kansalaisen lakitieto (YH4). I det nya utkastet har grunderna för det
juridiska tänkandet utnämnts som en målsättning för kursen. I kursens centrala innehåll
har även ”rätt och rättvishet som samhälleliga fenomen, oikeus ja oikeudenmukaisuus
yhteiskunnallisina ilmiöinä” tillagts. Detta välkomnar vi som lyckad uppdatering. Det
är omöjligt att förstå juridik och den samhälleliga inverkan av rättssystemet utan att ha
blivit bekant med grunderna för det juridiska tänkandet.
9. En till förändring har hänt i kursens rubrik: den har förändrats från Kansalaisen lakitieto
till Lakitieto. I kursens beskrivning anförs det nu även att ”tyngdpunkten ligger på från
individens synpunkt centrala juridiska utgångspunkter, (p)ainopiste on yksilön kannalta
keskeisissä oikeudellisissa näkökulmissa”. Dessa förändringar läser vi som strävan efter
att lära gymnasister privaträttsliga och andra rättsfrågor som individ i sin vardag möter.
Vi medger att detta är betydelsefullt men samtidigt är vi rädda för att ännu större
samhälleliga och juridiska frågor kommer att förbises i undervisningen enligt det nya
utkastet.
10. Vi vill understryka att trots att juridik nog behandlas i samband med andra samhälleliga
branscher och läroämnen i gymnasiet, är risken stor för att själva juridiken och
rättsvetenskapen behandlas ytligt då de behandlas i samband med dessa kurser. Således
är det oerhört viktigt att juridik introduceras för alla gymnasister som egen kurs. Dess
specialiteter som vetenskapsområde ska tas i beaktande, och det enda sättet att
säkerställa detta är en för juridik tillägnad kurs.
Pykälä ry Juristklubben Codex r.f.
Justus ry/r.f. Oikeustieteen ylioppilaiden yhdistys Lex ry
Ämnesföreningen Stadga r.f. Oikeustieteen ylioppilaiden yhdistys Artikla ry
Judica ry
Suomen Lakimiesliitto – Finlands Juristförbund ry
Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS har förenat sig med utlåtandets allmänna del
(punkterna 1—4).